13 dagar kvar
Idag var det ett inbokat barnmorskebesök som stod på planeringen, provtagning och mätning, sen naturligtvis kolla hur lillet mår. Proverna var toppen bra, och blodvärdet hade gått upp högre än när jag blev gravid, Jippie! Sen blev det en sammanfattning av graviditeten som dom på BB skulle kunna läsa och när man sitter där och ska sammanfatta de 9 senaste månaderna i sitt liv då känns allt plötsligt mycket mera verkligt. Kan inte riktigt fatta att det bara är kvar lite mindre än 2 veckor till bf.
Min egen sammanfattning av de nio månaderna skulle kunna se ut såhär. Vi hade just kommit hem från London och jag hade ganska nyligt börjat på mitt nya jobb på S-blommor och livet började kännas som att det skulle vända och bli bättre. Jag och Patrik letade hus och började planera hur man skulle kunna göra med ett specifikt hus en bit härifrån. Dock kom vi fram till att det blev lite för mycket jobb med det och skulle dra iväg till alldeles för höga summor. Träning av de fyrbenta små änglarna började under hösten/vintern och vi började även så smått att drömma om en ny resa. Julen kom och jag halft jobbade ihjäl mig för att kunna visa att jag verkligen ville ha detta jobb. Sen blev det bröllop för min kusin med alla dess festligheter och ny energi fick man i smällkalla vintern. Patrik känner att han ville prova på något annat jobb och träffar en webbyrå i stan som anställer honom. I Mars betämmer vi oss äntligen för att åka till Skottland och ladda batterierna och få tid för varandra. Då kändes förlossningen väldigt långt borta. Jag fortsatte och jobbade på till mitten/slutet av april för att sen få tid för mig själv och hinna ordna allt som behövs. Och nu tittar vi igen på hus och skulle ju gärna hitta nått innan sommaren men det får vi se vad som blir med det. Så med andra ord kan jag bara tycka att vi har hunnit med en hel del.
Alla säger att dessa nio månader av väntan går så otroligt långsamt, men de har jag aldrig hunnit uppleva. Tycker att dessa nio har gått fortare än många andra perioder i mitt liv, förmodligen för att jag inte sitter och rullar tummarna och bara väntar. Jag och Patrik har verkligen försökt ta vara på tiden och hinna med allt möjligt kul och spännande som man får lägga åt sidan ett tag när det kommer en liten.
Nu är det dax att passa upp lite på sjuklingen här hemma och se till att han får i sig nått och hinner piggna tilll innan jag behöver honom som mest :)
Kommentarer
Trackback
